Skuldebrev i företag

INLEDNING
Att låna ut eller låna pengar är vanligt i företagande – oavsett om det handlar om ett ägartillskott, ett lån mellan bolag i en koncern eller ett tillfälligt kapitalbehov mellan samarbetspartners. För att undvika missförstånd och säkerställa juridisk trygghet är det viktigt att dokumentera lånet på rätt sätt. Det görs genom ett skuldebrev. 

I den här artikeln går vi igenom vad ett skuldebrev är, när det bör användas i företagssammanhang, vilka fördelar det ger och vad som kan hända om man inte har ett. 

Vad är ett skuldebrev? 

Ett skuldebrev är ett skriftligt avtal där en person eller ett företag erkänner en skuld till en annan part – och förbinder sig att betala tillbaka den. Skuldebrevet fungerar som bevis på att ett lån har uppstått, samt anger under vilka villkor återbetalning ska ske. 

Det är en central del av svensk avtalsrätt och regleras i Skuldebrevslagen (1936:81). 

Ett skuldebrev ska i grunden innehålla: 

• Vem som lånar (gäldenär) och till vem (borgenär) 

• Lånebelopp 

• Ränta (om sådan avtalats) 

• Återbetalningsvillkor (datum, delbetalningar, amortering) 

• Vad som händer vid sen betalning (dröjsmålsränta) 

• Ort och datum 

• Underskrifter 

När är det lämpligt att använda skuldebrev i företag? 

Skuldebrev bör användas i alla situationer där ett lån uppstår mellan två parter, inte minst inom eller mellan företag. Några vanliga exempel: 

• Lån mellan delägare och bolag
  Exempel: en ägare lånar ut pengar till sitt eget aktiebolag. Skuldebrevet dokumenterar lånet, vilket är viktigt vid bokslut och vid utdelning. 

• Lån mellan systerbolag i en koncern
  För att tydligt visa överföringar mellan bolag – både skattemässigt och redovisningsmässigt – används skuldebrev. 

• Lån mellan samarbetspartners eller investerare
  Till exempel om en extern person finansierar ett projekt i bolaget och återbetalning sker senare. 

• Vid kreditköp mellan företag
  Om varor eller tjänster säljs med betalning längre fram i tiden kan ett skuldebrev ge bättre skydd än enbart en faktura. 

• Köp eller försäljning av verksamhet där del av köpeskillingen skjuts upp
  Då dokumenteras betalningsskyldigheten i ett särskilt skuldebrev. 

Fördelar med att ha ett skuldebrev 

Att dokumentera lån med ett skuldebrev skapar flera juridiska och praktiska fördelar: 

Tydlighet
Alla vet vad som gäller – belopp, ränta, återbetalning. Det minskar risken för missförstånd. 

Bevis vid tvist
Om det skulle uppstå en konflikt fungerar skuldebrevet som juridiskt bevis. 

Förbättrar bokföring och transparens
Skulder och fordringar blir tydliga i företagets räkenskaper och vid revision. 

Underlättar vid förändringar i bolaget
Vid försäljning, likvidation eller byte av ägare är det viktigt att skuldförhållanden är dokumenterade. 

Möjlighet att kräva betalning
Om gäldenären inte betalar kan borgenären använda skuldebrevet i t.ex. domstol eller hos Kronofogden. 

Vad kan hända om man inte har ett skuldebrev? 

Utan ett skuldebrev blir det betydligt svårare att bevisa att ett lån har skett – särskilt om det handlar om muntliga överenskommelser eller informella interna lån. Det kan få flera negativa konsekvenser: 

• Svårt att kräva betalning juridiskt 

• Osäkerhet kring ränta, återbetalningstid och villkor 

• Risk för bokföringsfel eller kritik från revisor 

• Konflikter mellan ägare, partners eller arvingar 
• Risk att lånet betraktas som förtäckt utdelning – vilket kan leda till skattekonsekvenser 

Vad gäller vid räntefria skuldebrev?

Ett skuldebrev kan mycket väl vara räntefritt, men det är viktigt att detta tydligt anges i dokumentet. Om inget sägs om ränta i skuldebrevet, kan det annars antas att ränta ska utgå enligt gällande lag – särskilt om det uppstår en försening i betalningen.

Enligt räntelagen (1975:635) har borgenären rätt till dröjsmålsränta från och med den dag gäldenären är i dröjsmål, även om skuldebrevet i sig inte reglerar detta. Därför är det klokt att alltid ange om ränta ska tas ut eller inte, och om så – till vilken procentsats och under vilka villkor.

När det gäller räntefria lån mellan närstående företag, t.ex. mellan ett moderbolag och ett dotterbolag, kan det dessutom uppstå skattemässiga konsekvenser. Skatteverket kan i vissa fall anse att ett räntefritt lån innebär en form av förtäckt värdeöverföring, särskilt om parterna är del av samma koncern. Det kan i sin tur leda till att en marknadsmässig ränta schablonmässigt anses ha uppstått, vilket påverkar beskattning av avdragsrätt och koncernbidrag.

Därför bör man alltid göra en bedömning av affärsmässigheten i att sätta räntan till noll. Vid räntefria lån inom koncerner eller mellan ägare och bolag är det ofta klokt att rådgöra med en skattejurist eller revisor innan man upprättar eller bokför lånet.

Sammanfattningsvis gäller att räntefria skuldebrev är tillåtna, men måste vara klart och tydligt formulerade, särskilt när det finns kopplingar mellan parterna eller skattemässiga överväganden.

Enkla och löpande skuldebrev 

Det finns två huvudtyper av skuldebrev: 

Enkla skuldebrev 

Vanligast mellan företag. Är riktade till en specifik borgenär. Kan inte överlåtas fritt utan meddelande till gäldenären. 

Löpande skuldebrev 

Mest vanliga i finansiella sammanhang (t.ex. obligationer). Kan överlåtas till annan part utan gäldenärens samtycke. 

För de flesta situationer för företags är enkla skuldebrev det mest relevanta. 

Sammanfattning 

Ett skuldebrev är ett kraftfullt och enkelt verktyg för att reglera lån mellan företag, delägare eller andra parter. Genom att skriva ett tydligt skuldebrev får ni juridiskt skydd, tydliga villkor och bättre ordning i bokföringen. För små och medelstora företag är det särskilt viktigt att inte förlita sig på muntliga löften eller e-posttrådar – ett skriftligt avtal är alltid att föredra. 

När ett skuldebrev saknas ökar risken för missförstånd, ekonomiska förluster och skattemässiga problem. Att skriva ett korrekt skuldebrev är en liten investering med stor effekt 

Se mall på skuldebrev längre ned på denna sida.

Mall Skuldebrev

Observera att denna mall är generell. Vid större belopp, speciella villkor, koncernstruktur eller internationella kopplingar bör du alltid ta hjälp av jurist eller revisor.

Skuldebrev mellan företag

Datum: [ÅÅÅÅ-MM-DD]

Mellan
Borgenär (långivare):
[Företagsnamn]
Organisationsnummer: [xxxxxx-xxxx]
Adress: [Gatuadress, Postnummer, Ort]

och

Gäldenär (låntagare):
[Företagsnamn]
Organisationsnummer: [xxxxxx-xxxx]
Adress: [Gatuadress, Postnummer, Ort]

har följande avtal om skuld träffats:

§1. Lånebelopp
Gäldenären har denna dag lånat [belopp i kronor] SEK (”Lånebeloppet”) av Borgenären.

§2. Ränta
Lånebeloppet löper med en årlig ränta om [t.ex. 4 %], beräknad från och med utbetalningsdagen och fram till dess att hela beloppet är återbetalt. Räntan kapitaliseras inte.

Alternativ vid räntefritt lån:
Lånet är räntefritt. Ingen ränta utgår så länge lånet återbetalas enligt avtalade villkor.

§3. Återbetalning
Lånebeloppet förfaller till betalning senast den [datum, t.ex. 2026-12-31]. Återbetalning sker i sin helhet, om inte annat skriftligen avtalats.
Betalning sker till Borgenärens konto: [bank, kontonummer, IBAN/BIC vid utlandsbetalning]

§4. Dröjsmål
Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635), för närvarande referensränta + 8 procentenheter.

§5. Förskottsbetalning
Gäldenären har rätt att när som helst lösa hela eller delar av lånet i förtid utan extra avgifter.

§6. Överlåtelse
Detta skuldebrev får inte överlåtas till tredje part utan motpartens skriftliga godkännande.

§7. Tillämplig lag och tvist
Detta skuldebrev regleras av svensk lag. Tvist som uppstår i anledning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling. Om det inte lyckas ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol med [valfri ort] tingsrätt som första instans.

Ort och datum: [Ort, ÅÅÅÅ-MM-DD]

Borgenär (långivare)

[Företrädarens namn och titel]
[Företagsnamn]

Gäldenär (låntagare)

[Företrädarens namn och titel]
[Företagsnamn]