Aktieägaravtal i praktiken – vad det är och varför du behöver ett

INLEDNING

Att driva företag tillsammans med andra innebär både möjligheter och utmaningar. Oavsett om ni är två grundare med gemensam vision, ett familjeföretag i andra generationen, eller en investerare som kommer in i ett bolag – är det viktigt att alla parter vet vad som gäller.

Det är här aktieägaravtalet kommer in. Ett aktieägaravtal kompletterar bolagsordningen och aktiebolagslagen, och reglerar hur ägarna ska samarbeta och hantera viktiga frågor i bolaget.

I denna artikel går vi igenom vad ett aktieägaravtal är, när det bör användas, vilka fördelar det innebär – och hur det används i praktiken i svenska små och medelstora företag.

Vad är ett aktieägaravtal?

Ett aktieägaravtal (eller ”ägaravtal”) är ett privaträttsligt avtal mellan aktieägare i ett aktiebolag. Syftet är att reglera rättigheter, skyldigheter och samarbete mellan delägarna.

Avtalet är inte offentligt, till skillnad från bolagsordningen, och kan anpassas helt efter bolagets och ägarnas behov. Det är alltså ett slags ”regler för samägande” – och fungerar både i det dagliga arbetet och vid oväntade situationer.

När används ett aktieägaravtal – och för vem?

Ett aktieägaravtal är särskilt viktigt i bolag med flera ägare, t.ex.:

• Två eller fler grundare av ett bolag
• Delägarskap mellan familjemedlemmar
• När en extern investerare går in
• Vid generationsskifte eller delägarskifte
• I företag med passiva ägare eller minoritetsägare
• I startups där olika roller kräver olika villkor

Det spelar ingen roll om alla ägare är överens från början – det är just för att förhindra framtida oenighet som avtalet bör finnas.

Vad bör ett aktieägaravtal innehålla?

Ett bra aktieägaravtal anpassas efter varje bolag, men här är de vanligaste och viktigaste delarna:

Ägarandelar och kapital – Hur många aktier har varje part? Har vissa ägare gjort kapitaltillskott eller andra insatser?

Bolagets syfte och målsättning – Vad är den gemensamma visionen? Ska bolaget drivas långsiktigt eller för försäljning?

Roller och ansvar – Hur ser arbetsfördelningen ut? Ska alla vara aktiva eller finns passiva ägare?

Beslutsfattande – Hur fattas beslut i bolaget? Krävs enhällighet i vissa frågor? Ska en viss delägare ha särskild vetorätt?

Utdelning och lön – Hur ska vinster delas? Ska ägarna ta ut lön eller endast utdelning? Hur prioriteras återinvestering?

Försäljning av aktier – Vad gäller om en ägare vill sälja? Har andra ägare förköpsrätt eller hembudsrätt?

Konkurrens- och lojalitetsklausuler – Får ägare starta konkurrerande verksamhet? Vad händer om någon bryter mot detta?

Tvistlösning – Hur ska oenighet hanteras? Förhandling, skiljedom eller domstol?

Exit och dödsfall – Vad händer om en delägare vill lämna bolaget, går bort eller blir långvarigt sjuk?

Så används aktieägaravtal i praktiken

Här följer några praktiska exempel på hur aktieägaravtal kan se ut.

• Två grundare
  Två vänner startar ett IT-bolag tillsammans. Båda äger 50 %. I avtalet regleras att större investeringar kräver enighet, att båda ska arbeta heltid i bolaget, samt att aktier inte får säljas till extern part utan samtycke.
• Investerare går in
  Ett tillväxtbolag tar in en investerare som får 20 % av aktierna. Aktieägaravtalet reglerar att investeraren inte har inflytande över dagliga beslut, men har vetorätt vid försäljning av bolaget.
• Utdelning och lön
  Tre delägare med olika arbetsinsatser kommer överens om att lön sätts efter arbetsinsats medan utdelning sker proportionerligt efter ägarandel.

Fördelar med ett aktieägaravtal

Ett aktieägaravtal är ett av de viktigaste verktygen för att skapa trygghet mellan delägare och förebygga framtida konflikter. Genom att tydligt reglera ansvarsfördelning och förväntningar skapas en gemensam struktur för hur viktiga beslut ska fattas inom bolaget. Avtalet skyddar även minoritetsägare från att bli överkörda i strategiska frågor och gör det möjligt att i förväg bestämma hur aktier får säljas eller överlåtas. Vid oenighet, ägarskifte eller uttåg ur bolaget blir ett aktieägaravtal särskilt värdefullt, eftersom det klargör hur situationen ska hanteras. Till skillnad från bolagsordningen är aktieägaravtalet inte offentligt, vilket innebär att känsliga överenskommelser kan hållas mellan parterna.

Vad händer om man inte har ett aktieägaravtal?

Att driva företag utan aktieägaravtal fungerar – tills det inte gör det. Vid konflikt finns då endast aktiebolagslagen och bolagsordningen att luta sig mot. Dessa är generella och ger inte mycket skydd i praktiken. Risken ökar för:

• Blockerade beslut vid oenighet
• Tvister om utdelning eller ansvar
• Oönskade nya delägare
• Svårigheter vid ägarskifte eller exit
• Kostsamma rättsprocesser

Sammanfattning

Ett aktieägaravtal är inte bara ett formellt dokument – det är en försäkring för samarbete, förtroende och förutsägbarhet i bolaget. För små och medelstora företag i Sverige är det ett viktigt verktyg för att reglera samägande och undvika framtida konflikter.

Det är alltid enklare att skriva ett aktieägaravtal när ni är överens – än att försöka lösa en konflikt utan att ha något på pränt.

Oavsett om ni är två vänner, en familj eller ett tillväxtbolag med externa investerare: ta er tid att skriva ett aktieägaravtal som speglar er verklighet och era mål.